Att styra mot Vision 2030

Vision

Tidssättning: Visionen ska vara långsiktig med ett perspektiv på minst 10 år samt ingå i Översiktsplanen.

Beslutas av: Kommunfullmäktige

Fokusområden

Tidssättning: Fokusområden ska också de vara långsiktiga och förenliga med aktuell vision och gällande Översiktsplan. De behöver inte vara lika långsiktiga som visionen men kan vara det. De ska inte vara alltför kortsiktiga utan har ett perspektiv på minst 3 år. Skulle man efter tidsperioden vilja använda samma fokusområden igen finns det inget som hindrar det.

Beslutas av: Kommunstyrelsen

Nämndsmål

Tidssättning: Nämndsmålen ska vara ettåriga så att de kan följas upp i årsbokslutet. Det finns dock inget som hindrar att det ettåriga målet utgör ett etappmål/delmål i förhållande till ett mer långsiktigt mål.

Beslutas av: Respektive nämnd

Förvaltningsmål
Utifrån nämndens mål är det sedan varje förvaltningslednings uppgift att bryta ner de uppsatta målen till delmål som kan appliceras på respektive avdelning/enhet/individnivå. Detta så att varje individ ska kunna se sin roll i arbetet med att uppfylla kommunens vision.

Detta är en mycket viktig nivå i målstyrningsmodellen då den rör den nivå som utför själva jobbet -det jobb som måste göras för att vi ska kunna uppfylla våra mål och steg för steg närma oss vår vision.

Målen som sätts på förvaltningsnivå är många och av olika karaktär. De följs upp inom respektive förvaltning och mer övergripande mål följs upp av respektive nämnd.

Vi finansierar allt detta genom att betala skatt. Med så många uppdragsgivare — i Mariestads kommun mer än 23 000 personer - med olika behov och olika idéer om vad som är viktigast — kan det vara trixigt att enas om hur pengarna ska användas.  För hur det än är så räcker de aldrig till allt vi vill göra...

Detta har vi som bekant löst genom en s k representativ demokrati. I allmänna val vart fjärde år hjälps vi åt att välja de politiker som sedan får bestämma om de övergripande frågorna i kommunen. Vi kan rösta på det parti eller den politiker vi tror är bäst rustade att vara med och styra, vilket ofta råkar bli det parti eller den person vars idéer, värderingar och åsikter stämmer bäst med våra egna.

Men sen då? Hur kan vi som medborgare veta hur det gick med politikernas idéer, planer och löften? Det är här som målstyrningen kommer in:

Vi medborgare företräds som sagt av ett antal representanter som vi själva valt - det vill säga våra kommunpolitiker. I en organisation som är så komplex och kunskapsintensiv som kommunen är det förstås omöjligt för dem att vara insatta i varje enskild fråga. De får istället ta ansvar för att sätta upp övergripande mål och sedan lita till att medarbetarna i organisationen tar ansvar för genomförandet. Målen följs därefter upp så att politikerna kan se hur det gick och ge feedback till de medborgare som de företräder.

Målstyrning är alltså ytterst ett sätt för dig som medborgare att genom dina representanter styra och följa upp den verksamhet som sköter våra gemensamma åtaganden.